Hyllievångskolan

Till projektet

Hyllievångskolan i korthet:

Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö stad.

Byggentreprenör: Byggnadsfirman Otto Magnusson.

Arkitekt: Liljewall Arkitekter.

Hyresgäst: Grundskoleförvaltningen, Förskoleförvaltningen, Fritidsförvaltningen.

Byggledare: Byggadministration Harald Olsson.

Projektledning: Byggadministration Harald Olsson.

Installationssamordnare: Cad Studion.

Projekteringsledare: Byggadministration Harald Olsson.

Konstruktör: Tyréns.

Landskapsarkitekt: Sweco Architects (f.d. Grontmij).

VVS-konsult: Sweco Systems.

El-konsult: Sweco Systems (f.d. Grontmij).

Ventilationskonsult: Sweco Systems (f.d. Grontmij).

VVS-entreprenör: Lindholms Värme.

Ventilationsentreprenör: Ventilations Entreprenad (VEAB).

Elentreprenör: Eitech Electro.

Stomentreprenör: Marsalis Bygg Sverige.

Markentreprenör: Antonssons Mark & Entreprenad.

Entreprenadform: Utförandeentreprenad.

Ersättningsform: Fast pris.

Entreprenadkostnad exklusive moms: 197 miljoner kronor.

Totalkostnad: 237 miljoner kronor.

27 september, 2017

  • Foto: Nomi Melin Lundgren

En kunskapslänk mellan stad och land.

Bananen. Så kallas den i folkmun – nya Hyllievångskolan i Malmö. Ett hållbart hus som inspirerar till lärande.

Den 1 september var det dags för invigning av Hyllie­vångskolan. Tillsammans med stadens politiker och lärare fick några av skolans första förskoleklasselever klippa bandet och förklara skolan invigd och släppa 150 färgglada, miljöcertifierade ballonger, upp i skyn.

Det är en speciell skola de har fått dessa barn. Hyllievångskolan ligger på gränsen mellan staden och landsbygden. Dess välvda form vänder tegelryggen mot stadens torg och omgärdar skolans gård och den intilliggande parken med en famn i trä.

Hyllievångskolan började planeras 2012 i samband med att Malmös nya stadsdel Hyllie började ta form. Projekteringen tog fart under 2014 och våren 2015 kunde byggentreprenören Otto Magnusson påbörja arbetet. Strax efter semestern sommaren 2015 gjöts plattan och knappt 2 år senare är hela projektet klart.

Skolbygget har drivits som en generalentreprenad.

– Historiskt har Stadsfastigheter använt den entreprenadformen för att kunna styra kvaliteten på byggena mer. Vi upplever att vi får högre kvalitet med den här entreprenadformen. Det underlättar också förvaltningen om vi till exempel har samma tekniska system och samma materialval i våra fastigheter, säger Peder Harty, projektledare Stadsfastigheter i Malmö.

Både Peder Harty och hans kollega Helen Nilsson, enhetschef för Projektenheten på Stadsfastigheter, betonar hur viktigt förarbetet är för att ett projekt ska bli lyckat.

– Det är väldigt viktigt att förfrågningsunderlaget är tydligt, att vi vet vad vi vill ha. Vi har stor erfarenhet eftersom vi bygger så mycket och vi styr genom våra projekteringsanvisningar, de är vår ”ledtråd”, säger Helen Nilsson, projektledare Stadsfastigheter i Malmö.

Utvecklingen av projekten sker förstås också i samråd med den tilltänkta brukaren. Det är brukarnas behov som man bygger för.

Varken Peder Harty eller Helen Nilsson tycker att man förlorar innovationskraft av att använda sig av generalentreprenader.

– Vi testar nytt i vissa projekt, men det är också väldigt viktigt att utvärdera och lyssna på de konsulter som är experter inom olika områden

Entreprenören Otto Magnusson trivs också med den här entreprenadformen. Rollfördelningen är väldigt tydlig.

– Vi upplever processen som väldigt positiv. Jag har aldrig haft så roligt när vi har drivit projekt, säger Tommy Hansen, arbetschef och projektledare byggbolaget Otto Magnusson.

– Vi har haft väldigt god kommunikation. När det har dykt upp något så har vi tagit upp det och löst det gemensamt, säger Tommy Hansen.

 

Läs hela Nomi Melin Lundgrens artikel på byggindustrin.se

Läs artikeln om de tekniska utmaningarna på byggtjanst.se