Kvarteret Forskningen

Till projektet

Kvarteret Forskningen i korthet:

Byggherre: Einar Mattsson Projekt.
Byggentreprenör: Delad entreprenad
Hyresgäst: KTH.
Byggledare/Byggplatsuppföljare: Projektgaranti.
Projektledning: Einar Mattsson.
Installationsbyggledare:  Projektgaranti.
Projekteringsledare: Einar Mattsson
Arkitekt: Semrén och Månsson.
Landskapsarkitekt: Funkia.
Konstruktör: Structor.
VVS-konsult: Bengt Dahlgren.
El-konsult: Belkab.
VS-entreprenör: Täby rör.
Ventilationsentreprenör: Luftkompaniet.
Elentreprenör: P & B.
Stomentreprenör: Strängbetong.
Markentreprenör: JR Markteknik.
Entreprenadform: delad utförandeentreprenad.
Ersättningsform: Fast pris.
Entreprenadkostnad exklusive moms: ”Delger vi inte gärna våra konkurrenter!”.
Total investeringsvolym: 350 miljoner kronor.

25 oktober, 2018

Studentstenar med stil

En student är flexibel, full av nya idéer och har en begränsad budget. Det samma kan sägas om Einar Mattssons studentbostäder på KTH, Kvarteret Forskningen, som nu nomineras till Årets Bygge 2019.

KTH Rocks var arkitekten Linda Tengs arbetsnamn för Kvarteret Forskningen, studentboendet beläget på den högsta höjden på campus med en avundsvärd vy över city. Det är lätt att se logiken. De tre huskropparnas gråmelerade och kantiga betongfasader smälter naturligt in med sprängstenen som lämnats kvar på utvalda ställen i utemiljön. Totalt rymmer byggnaderna 305 studentlägenheter, uthyrda till KTH, samt framtidslabbet Live-in Lab där högskolan bedriver forskning inom bygg- och fastighetssektorn. Inflyttningen har skett i etapper. I det första huset flyttade studenterna in för drygt ett år sedan. De senaste flyttade in i januari i år och under sommaren invigdes Live-in Lab, som också innehåller fyra lägenheter.

Att husen har kommit till beror ursprungligen på en ambition från Akademiska hus att öka antalet studentbostäder på campus på landets högskolor. I Stockholm sattes målet att 6 000 nya studentbostäder skulle tillkomma på högskoleområdena mellan åren 2010 och 2017. Det gjordes en inventering som landade i att tre områden på KTH pekades ut som möjliga att bygga nya studentbostäder på.

– Eftersom Akademiska hus vid den tidpunkten inte fick äga bostäder bjöd de in andra aktörer, bland annat oss. Vi fick komma med förslag på vad man skulle kunna göra på de här områdena, säger Jan Pechan, projektutvecklare på byggherren Einar Mattsson.

Einar Mattsson lämnade tillsammans med arkitektfirman Semrén och Månsson in ett tävlingsbidrag 2013, vilket ledde till att de fick bygga på platsen.

– Det har varit ett tätt samarbete med Stockholms stad, Akademiska hus och Länsstyrelsen. Det drivet har lett till att detaljplanen genomfördes på rekordtid, cirka ett år, berättar Linda Teng, arkitekt på Semrén och Månsson som har varit med från första början.

Det täta samarbetet har också gjort det möjligt att förändra projektet för att skapa fler lägenheter under detaljplaneprocessen.

– Originalförslaget var ett punkthus med 45 lägenheter, men vi hade ett driv att skapa fler lägenheter. Det var så pass flexibelt att vi kunde arbeta om, tänka större och bredare, mitt under planeringsarbetet, säger Linda Teng.

Istället för ett hus blev det tre hus, byggda med betongelement från Strängbetong. Att tänka industriellt och standardiserat, utan att tumma på kvaliteten, har varit en ledstjärna redan från start.

– Vi siktade redan i tävlingsskedet på en hyresnivå som skulle funka för slutkundens, en students, plånbok. Att ekonomin skulle vara en utmaning har vi haft klart för oss från början, säger Jan Pechan.

Einar Mattsson har sedan tidigare ett samarbete med Strängbetong och att prefab-element i betong skulle användas stod tidigt klart, redan i tävlingsskedet och under systemhandlingsskedet.

– Vi besökte Strängbetongs fabrik flera gånger för att se hur det skulle funka med deras produktion. Elementen som används är nästan i deras maxmått, vilket både är mer effektivt och billigare i transportsynpunkt. Men vi har på en del ställen blindfogat även där det inte är skarv för att ge illusionen av att husen består av fler mindre element, säger Linda Teng.

Andra kostnadsbesparande åtgärder är att bara en typ av badrum används i samtliga lägenheter och att alla fönster består av samma 2,3 meter höga fönster. Flexibiliteten och det goda samarbetet ledde också till att ännu fler lägenheter kunde klämmas in. Under projektets gång förändrades Boverkets byggregler, vilket innebar att lägenheternas yta kunde minskas – från 23,5 kvadratmeter till 19,5.
– Innan låg vi på 250 lägenheter, men nu kunde vi få in nästan 50 stycken till, säger Linda Teng.
Arkitekten, som för övrigt tilldelades utmärkelsen ”Årets betongarkitekt” för Kvarteret Forskningen, har på grund av de små lägenheterna tänkt särskilt mycket på husens gemensamma utrymmen.
– Vi har tänkt på att ”knäcka” byggnaderna för att skapa nya rum med öppningar ut mot resten av campus, säger Linda Teng.
Mellan husen finns ett torg där det är gott om bord och bänkar. I tvättstugan finns en loungedel och även i postrummet finns plats att umgås. Dessa utrymmen är dessutom öppna med glasväggar ut mot torget och upplysta på kvällarna.

– Tanken är att göra det mer säkert för studenterna. Öppenheten har varit en grundtanke från början och ett starkt önskemål från Akademiska hus, säger Lena Fagle, arkitekt på Semrén och Månsson och uppdragsansvarig i projektet.

Kostnadseffektivitet är en faktor, men kvalitet och långsiktighet har ändå varit viktigt, vilket märks bland annat på de solida trästockarna som fungerar som bänkar på torget utanför – de är designade för att klara studentlivets hårda tag. Jan Pechan menar vidare att standarden på studentlägenheterna är den samma som i Einar Mattssons övriga bestånd.

– Det är ingen fråga om köket ska ha en trä- eller stenskiva. Stenskivan må ha en större prislapp nu, men  50 år kommer den inte behöva bytas ut. Det är inte filantropi, utan gedigen förvaltningsverksamhet, säger han.

Projektet är ett plusenergihus. Einar Mattsson arbetar alltid med att sänka energiförbrukningen för att bättra på driftnettot och har tidigare byggt Sveriges största passivhus, Gladan på Kungsholmen, och solpanelsbeklädda Taklampan i Hammarbyhöjden. Speciella förutsättningar ledde denna gång till ytterligare nytänkande när det gäller energi.

– Det var inte självklart att det skulle gå att koppla på sig på fjärrvärmenätet. Samtidigt rådde viss osäkerhet kring elförsörjningen då det skulle byggas väldigt mycket i området, förklarar Jan Pechan.

Då en av medarbetarna i projektet hade erfarenhet av bergvärme landade man i att borra totalt 13 hål för bergvärme.

– Där berggrunden tillåter att man borrar för bergvärme är det ju faktiskt möjligt att bli koldioxidneutral. Vi har visat att det går, säger Jan Pechan.

Lösningen ger också en möjlighet att bedriva forskning på bergvärme, konstaterar Linda Teng och berättar vidare att energiförsörjningen kunde lösas genom den goda samordningen som tidigare beskrivits.

– Vi uppgraderade husets energikrav under processens gång och höjde ambitionen från Miljöbyggnad silver till guld, säger hon.

Taken lutar för att få ut maximalt av solcellerna, som på helårsbasis försörjer husen med fastighetsel, enligt Boverkets byggreglers sätt att räkna på, utan hyresgästernas egen förbrukning.

I husen finns även 50 stycken avloppsvärmeväxlare som ser till att allt vatten som lämnar fastigheten har samma temperatur som när det kom in.

– Värmeväxlarna passar bra i de här studenthusen eftersom studenter duschar mer än genomsnittet, säger Lena Fagle.
Kvarteret Forskningen har byggts som en delad entreprenad med ett 30-tal entreprenörer. Byggprojektledaren Projektgaranti har hållit samman projektet genom platschefen Peter Hultberg, som har skött projektledningen i produktionen och även varit med vid inköp av de delade entreprenaderna.

– Tid, kvalitet och pengar är de ledord vi alltid har med oss och det har funkat väldigt bra, säger Peter Hultberg.

Han framhåller god stämning och ordning och reda som receptet bakom ett lyckat projekt.

– Det är lätt att det blir grupperingar och mycket muttrande på en byggarbetsplats, men vi har inte haft något sånt. Inte heller något klotter i hissar, vilket annars är vanligt, säger han.

Istället har entreprenörerna turats om att ordna grillningar och haft taklagsfest och midsommarfirande. Stämningen och ordningen har spillt över på arbetsmiljön.

–  Vi har inte haft några olyckor över huvud taget. Den enda incidenten har varit att en lastbil körde in i grannhuset, men det var inga personskador, säger Peter Hultberg.

Det tål att upprepas. Gott och transparent samarbete lönar sig. Jan Pechan lyfter fram två ledord: Tillit och respekt.

– Det gäller att lita på att den andre kan sitt jobb och ha respekt för att man har olika uppgifter att lösa. Att säga ”jag tror på dig” är modigt, säger han.

Arkitektsidan stämmer in. Semrén och Månsson har haft möjlighet att vara delaktiga genom hela projektet.

– Vi har haft ett bra samarbete med Einar Mattsson och Projektgaranti. Som arkitekt är man glad att få vara med även under byggprocessen. Vi har varit delaktiga i sena beslut och haft en dialog om eventuella förändringar från planerna, säger Lena Fagle.