Munktellbadet i Eskilstuna

Till projektet

Munktellbadet i korthet:

Byggherre: Eskilstuna Kommunfastigheter.

Arkitekt: Liljewall Arkitekter.

Byggentreprenör: NCC Construction Sverige.

Projektering: NCC Construction Sverige.

Konstruktör: Epsilon.

Hyresgäst: Eskilstuna Kommunfastigheter.

Projektledning: WSP.

VVS-konsult: Andersson och Hultmark.

El-konsult: Rejlers.

VS-entreprenör: Assemblin VS.

Ventilationsentreprenör: Hoist.

Elentreprenör: Assemblin EL.

Stomentreprenör: UPB.

Markentreprenör: NCC Construction Sverige.

Entreprenör vattenrening: Processing.

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Ersättningsform: Riktkostnad med incitament.

Entreprenadkostnad exklusive moms: 330 miljoner kronor.

21 september, 2016

Munktellbadet

Badhus satte miljöbyggnad på prov. Nybyggda Munktellbadet är ett bidrag till tegeltraditionen i Eskilstunas gamla industrikvarter.

Granne med Munktells Mekaniska Verkstads AB och Munktellmuseet ligger det helt nybyggda Munktellbadet. I maj 2016 togs de första simtagen här.

– Eskilstuna hade ett badhus från 1933 och det var helt uttjänt. När beslutet fattades om att bygga ett nytt ville vi ligga i framkant och satte som mål att det skulle bli den första simhallen i Sverige att uppnå Miljöbyggnad Guld, säger Monica Hed Johansson, tillförordnad vd för Eskilstuna Kommunfastigheter.

Projektet har nu nått Miljöbyggnad Guld för projekterings- och produktionsfasen. Energimätningarna som ligger till grund för att en byggnad i sin helhet når klassificeringen kommer att göras först efter att anläggningen är tagen i bruk. Vad gäller exempelvis energianvändningen, berättar Michael Johannesson, installationsledare på NCC, bör den inte vara högre än 50 procent av BBR (Boverkets byggregler) för att nå Guld.

– Att nå BBR-kravet på fastighetsrelaterad energi klarade vi med marginal. Men eftersom den största energiåtgången är verksamhetsenergi så låg utmaningen i att göra anläggningen energieffektiv, säger Michael Johannesson.

Betong är det dominerande materialet. Bassängerna och ytterväggarna är platsgjutna medan mellanväggarna är prefabbetong. Bara 50-metersbassängen har 95 000 klinkerplattor som kom på plats av som mest 25 plattsättare. Det krävdes grundliga arbetsberedningar och informationsmöten för att få alla på bygget att förstå vikten av att tätskikt inte råkade skadas. Den som skruvade i en skruv någonstans måste lacka den efteråt. Och så vidare.

Något annat som innebar ett lyft för arbetet var BIM-kiosken som fanns på plats ute på bygget. Här fanns en inbyggd dator där alla kunde gå in och ta del av 3D-projekteringen.

– Tack vare den var det bara två ställen som vi behövde göra om något på. I annat fall hade det säkert rört sig om ett hundratal, säger platschef Lars Gustafsson.

Han fortsätter:

– Alla entreprenörer använde BIM-kiosken och det blev en succé. De behövde inte boxas för att komma fram ute på arbetsplatsen utan det var klart och tydligt vem som skulle fram var, berättar platschef Lars Gustafsson.

NCC: s projektchef Johan Karlsson instämmer.

– Vi har kört 3D-projektering på alla större totalentreprenader tidigare men här tog vi det steget längre. Det hade ett otroligt värde ur ett samordningsperspektiv och var pedagogiskt att titta på i startmöten med underentreprenörerna. Tack vare modellen fick alla förståelse för komplexiteten.

Läs hela Johanna Åfreds artikel på byggindustrin.se

Läs artikeln på Omvärldsbevakning webbtjänst om de tekniska utmaningarna i projektet