Projekt Helios

Till projektet

Projekt Helios i korthet:

Byggherre: SCA Graphic Sundsvall.

Byggentreprenör: Peab och Skanska.

Byggledare/Byggplatsuppföljare: 6-8 personer från olika mindre konsultbolag.

Projektledning: Internt SCA – Magnus Jinnerot och Dan Holmgren.

Projekteringsledare: Sweco, uppdragsansvarig för varje delprojekt har fungerat som projekteringsledare.

Konstruktör: Sweco.

Arkitekt: Sweco.

Stomentreprenör: SCA har använt YBT, Strängbetong, SCF. Peab och Skanska har även handlat delar av andra leverantörer.

Markentreprenör: Peab och Skanska.

Entreprenadform: Utförandeentreprenad.

Ersättningsform: Rörlig ersättning.

Totalkostnad: knappt 2 miljarder i byggomfattning av 7,8 miljarder i totalkostnad.

25 oktober, 2018

Massor av massa resultat av industriellt jätteprojekt

En av kotorna i Sveriges industriella och ekonomiska ryggrad, en gång skapad av Ivar Kreuger, har blivit betydligt kraftfullare. Det är SCA som har investerat nära 8 miljarder kronor i en utbyggnad av sitt massabruk Östrands i Timrå, vilket enligt företaget självt gör det till det största industriella projektet hittills i Sverige.
   – Vi brukar säga att det är det största och det är ingen som har sagt emot oss än på den punkten ännu i alla fall, säger Ingela Ekebro, projektdirektör på SCA.

Som en enorm industriell skyline avtecknar sig SCA Östrands mot himlen på udden vid Timråviken med spetsen4 riktad mot Alnösundet och en nära 1 kilometer lång kaj ut mot Klingerfjärden. Över allt bolmar ånga från skorstenar, ventilationsrör och bassänger från de olika pappersmasseprocesserna.

Det drygt 50 hektar stora fabriksområdet tar en timme att traska runt i maklig takt. Dimensionerna på allt på SCA Östrands är av megaformat – maskiner, byggnader. Med den nya utbyggnaden som har namnet projekt Helios gör att SCA har fördubblat kapaciteten på fabriken och den kan numera spotta ur sig inte mindre än 1 miljon ton pappersmassa per år. Den absolut största delen, 900 000 ton består av så kallad sulfatmassa, vilket i slutändan blir olika typer av blekt papper, som exempelvis mjukpapper som tork- och hushållspapper och andra produkter som måste vara arkivbeständiga. Resten, 100 000 ton, består av CTMP (eller mekanisk massa) som används i torkprodukter, kartong och bokpapper där kraven på blekhet inte är lika stora.

– Det vi har gjort är egentligen att bygga en ny fabrik i en befintlig fabrik, säger Ingela Ekebro.

Den nygamla fabriken har numera bland annat världens största barrmassalinje. Några siffror på materialåtgången till projekt Helios ger ytterligare en fingervisning om formatet – 600 000 ton krossmaterial, 5 300 ton armering, 50 000 kubikmeter betong, 7 200 stycken prefabricerade betongelement, 3 200 ton stål och 10 hektar asfalt.

Själva byggdelen i SCA:s mångmiljardinvestering, projekt Helios, ligger på omkring  2 miljarder kronor, enligt SCA som inte räknar in VVS, el, ventilation i byggprojektet. Hela investeringen har landat på 7,8 miljarder kronor, vilket är precis vad SCA hade budgeterat för. Det är tydligt att projektteamet är väldigt nöjda med det det resultatet då ett industriprojekt av den här magnituden är behäftat med mängder av okända faktorer, trots att projekteringen och förstudierna är mycket noggrant utförda.

Redan för 14 år sedan började planerna på att modernisera fabriken och bygga ut kapaciteten. Senast det gjordes i stor skala var på 1980-talet. SCA grundades av industrimannen Ivar Kreuger 1929 och fortfarande i dag finns delar i fabriken kvar från 1930-talet. Den nya moderniseringen har skett i flera steg, men den stora utbyggnaden som inryms i projekt Helios klubbades i slutet på augusti 2015. Det mesta av projekteringen kunde påbörjas först efter den stora maskinupphandlingen i början av december det året, så mycket av projekteringen gjordes parallellt, eller just in time, med byggprocessen. Detta ställde stora krav på samarbetet och koordinationen och funkade bra tack vara alla parters engagemang.

Tillståndsprocesserna har naturligtvis tagit tid – två närmare bestämt. Då det bland annat har krävts flera bygglov, nya miljötillstånd och en ny detaljplan. Från SCA:s sida upplever man att samarbetet med Timrå kommun har gått smidigt.

– Det här är ju en ganska liten kommun och till en början upplevde vi väl att de var lite yrvakna, men när tillståndsprocessen väl var igång har den rullat på, säger Ingela Ekebro.

Några av tillstånden hos länsstyrelsen och Naturvårdsverket har prövotid.

– Man måste köra en tag och pröva sig fram för att se var man hamnar, säger Ingela Ekebro.

Det som byggts nytt är bland annat byggnader för renseri, kokeri, indunstningsanläggning, mixeri, fiberlinje, torkmaskin och driftscentral. Projektet har även bestått i stora genomgripande renoveringar och uppgraderingar av befintliga anläggningar.

Den stora omfattningen på projektet gjorde att SCA beslutade sig för att dela upp projekt Helios i två entreprenader, kallade Greenfield och Brownfield. Den förstnämnda handlade främst om nybyggnationer, medan Brownfield hade fokus på renovering och uppgradering.

Efter upphandlingen föll SCA:s val av huvudentreprenörer på Peab (Greenfield) och Skanska (Brownfield).

– Vi beslutade i ett ganska tidigt skede att dela upp projektet på två entreprenader.  Främst för att vår bedömning var att projektet var för omfattande för att en aktör skulle ha kapaciteten att ro det i land på ett bra sätt. Genom den här lösningen fick vi de bästa resurserna från två aktörer, säger Magnus Jinnerot, byggchef och funktionsansvarig bygg på SCA.

Magnus Säterberg, projektchef på Skanska, instämmer i att det var en fördel med ett uppdelat projekt.

– Vi hade bara muskler för att mäkta med en av entreprenaderna, säger han.

Även om Peab till en början lade anbud på båda entreprenaderna är Jörgen Eriksson, regionchef på Peab, inne på samma linje. Vi hade 36 tjänstemän anlitade i Greenfield som mest. En av de stora utmaningarna var att få fram resurser både när det gäller personal, maskiner och material, säger han.

Det ska också sättas i relation till att projekt Helios genomfördes i brinnande högkonjunktur.

Att SCA valde Skanska och Peab handlade om företagens ställning på den svenska byggmarknaden.

– Vid så här stora byggprojekt är det egentligen kompletta organisationer vi köper in. Då är det bara riktigt stora entreprenörer som duger till, säger Magnus Jinnerot.

Projektformen för båda entreprenaderna blev partnering. Inte heller det var något svårt val för SCA.

– Partnering är den projektform vi använder oftast. Ett sånt här projekt är så tekniskt komplicerat och vi har ofta dålig kännedom innan vi börjar bygga hur allt ska göras i detalj. Då är partnering i särklass bäst, säger Magnus Jinnerot.

Jörgen Eriksson på Peab upplever att partneringen har fungerat väldigt bra under projekt Helios.

– Partnering kräver en väldigt kompetent beställare och så har varit fallet här. Vi som entreprenörer har verkligen suttit på samma sida som SCA. Det har inte varit några processer och viten, som det ofta bli i andra projektformer. Däremot har vi haft ett antal tidsbonusar att jobba mot och trots det har vi inte haft en massa övertidstimmar. Vi har haft både semestrar och juluppehåll som vanligt, säger han.

SCA har använt sig av tidsbonusar i projekt Helios vid både Greenfield och Brownfield. Både Skanska och Peab har klarat samtliga.   

Planering, planering, planering är ett mantra för de inblandade i projekt Helios. Alla arbeten genomfördes samtidigt som fabriken var i full drift, vilket gjorde att det egentligen inte fanns några egentliga ytor att förvara byggmaterial, installationsmaterial och nya maskiner på. Byggarbetena fick inte krocka med den pågående produktionen och alla transporter var tvunget att vara tajmade så att de olika klossarna i bygget gick att montera omedelbart.

– Det var väldigt trångt, säger Magnus Säterberg på Skanska.

Varken från Skanskas eller Peabs håll uppger man att det var någon påfrestning att jobba så nära en konkurrent. Men man kunde inte heller hitta några större fördelar när det exempelvis gällde material.

– Entreprenaderna var trots allt ganska åtskilda. Vår huvudvärk var främst att få fram någon som kunde leverera enorma mängder material som behövdes, säger PA Strandberg projektchef på Peab.

Samma uppfattning har Magnus Säterberg på Skanska.

Ett annat krux var besvärliga markförhållanden. SCA Östrands ligger inte bara vid Bottenhavet, med allt vad havsnära mark kan innebära. Merlobäcken har sitt utflöde i anslutning till fabriksområdet och marken är full av lera. Dessutom är marken på fabriksområdet nerlusad av gamla fabriksrester. De enorma processerna och maskinerna på pappersbruket sätter stora krav på att grundläggningen klarar stora påfrestningar.

– Vi fick välja borrade pålar då det gick inte att få ner sponten, säger Magnus Säterberg på Skanska.

– Mer än hälften av de arbeten vi har gjort är under marknivå, säger PA Strandberg på Peab.

Totalt krävdes det 70 kilometer pålar för att få fabriken på fast mark.

När grundläggningen till renseriet pågick fick Peab en överraskning. En bit ner i marken fanns betongresterna av en gammal fabrik.

– Det var en hel fabrik där nere och det tog sex veckor för sex grävmaskiner för att få bort den så pass mycket att marken kunde användas, säger Magnus Jinnerot.

– Det är bara ett av många exempel på hur otroligt svårt det är att kalkylera ett sånt här projekt. Partnering är nästan en förutsättning då entreprenörerna och vi måste ha en beredskap och en samverkan som gör att vi har förmågan att vara flexibla för saker som dyker upp, säger Håkan Wänglund, projektchef på SCA.

Magnus Säterberg på Skanska upplever att det knivigaste delarna i Brownfield var av organisatorisk, snarare än teknisk art.

– Vår entreprenad låg ofta väldigt nära driften på fabriken eftersom vi gjorde mycket renoveringsarbeten och har byggt mycket på flera ställen i fabriken. Vi fick ägna stor kraft åt att genomföra våra arbeten utan att störa. Det var en utmaning inte minst säkerhetsmässigt. Där har det hela tiden känts skönt att SCA verkligen tagit de frågorna, säger Magnus Säterberg.

Säkerheten har varit högprioriterad på projekt Helios och de båda entreprenörerna upplever att SCA har varit väldigt måna om att prioritera den framför tidsvinster och ekonomisk vinning. Ingen allvarligare olycka inträffade under byggarbetena. Sundsvalls Tidning har endast rapporterat om en olycka där en arbetare ramlade och bröt några revben.

Totalt har byggdelen i projektet tagit 900 000 arbetstimmar i anspråk. Med alla delar i projektet har totalt 8 000 personer och 6,3 miljoner arbetstimmar gått åt. Enligt projektteamet har det inte varit några lägre sjukskrivningar på grund av olyckor i byggdelen. En allvarligare klämolycka med längre sjukskrivning som följd inträffade i en annan del av projektet vid demonteringsarbeten.

Skanska hade som mest 220 arbetare och 30 tjänstemän på plats och hade under hela byggprocessen totalt 500 personer på plats.

– Den kanske roligaste och mest utmanande delen i vår entreprenad var bygget av turbinen, säger Magnus Säterberg.

Östrands använder restprodukterna från massatillverkningen, bark och annat, för att framställa el som försörjer fabriken med energi, men det ger också ett rejält överskott. Fabrikens turbiner producerar enligt SCA i runda slängar 1 procent av det svenska elbehovet.

Omfattningen på entreprenaderna Brownfield och Greenfield var tämligen likartad. För Peab och Greenfield handlade de största utmaningarna om styrning och ledning.

– Speciellt eftersom Greenfield var så utspritt över fabriksområdet, säger PA Strandberg, projektchef på Peab.

Det tekniskt sett svåraste momentet för Peab var den så kallade fiberlinjen bland annat för att den byggdes mycket nära den befintliga driften. En annan nöt att knäcka var en enorm bassäng för reningsvatten, som förstås skulle vara helt tät, och på grund av utrymmesbrist var tvungen att byggas i en 13 meter hög kvadratform med basen 40 meter.

– Vi fick platsgjuta där och det gick åt mängder med betong, säger Jörgen Eriksson, ombud på Peab.

I Peabs team ingick som mest 36 tjänstemän och omkring 200 arbetare var aktiva när projektet var som mest hektiskt. Totalt var 600 personer aktiva inom Peabs organisation under byggtiden.

I somras var projektet slutfört och drog SCA igång de nya delarna av fabriken. I februari är det dags för invigning. Ivar Kreugers skapelse tuffar på med nya muskler i träpatronernas gamla hemtrakter.